Vad är principen om nitning?

Principen för nitning sker genom plast deformation av nitarna för att bilda en stark mekanisk koppling mellan de anslutna delarna. Nedan följer en detaljerad beskrivning av de specifika principerna:
1. Kärnprincip: plastisk deformation och mekanisk sammanlåsning
Plastdeformation av nitar
Under nitning är den nitande stången plastisk deformerad under tryck eller påverkan, och premadhålen på de anslutande delarna fylls för att bilda det nitande huvudet. Processen liknar strukturen för ett "svamphuvud", plattar en metallstång så att nitarna håller sig vid fogen.
Bildning av mekanisk sammanlåsning;
Friktion och mekanisk bettkraft genereras mellan deformationsniten och hålväggen i den anslutande delen för att bilda ett pålitligt mekaniskt lås. Denna sammanlåsande åtgärd kan motstå spänning, skjuvkraft och skalningskraft för att säkerställa anslutningens stabilitet.
2. Mekanisk mekanism för nitningsprocess
Tryck eller påverkan
Kall nitning: Statiskt tryck appliceras med en nitpistol eller tryck för att gradvis deformera nitstången.
Värme nitning: Värmenitar till ett plasttillstånd efter nitning för att minska kraften som krävs för deformation, lämplig för nitning av stor diameter eller hårdhet.
Logistik och tappning
Under tryck flyter nitmaterialet till väggen och slutet av hålet, fyller poren och bildar nithuvudet. Processen liknar "pressa tandkräm" för att säkerställa att det inte finns något gap mellan nitarna och de anslutande delarna.
3. Mekaniska egenskaper hos nitade anslutningar
Dragstyrka
Styrkan hos friktion och mekanisk bettkraft mellan nithuvudet och fogen motstår dragningen, beroende på nitdiametern, materialegenskaperna och nitande kvalitet.
Skjuvhållfasthet
Skjuvspänningen mellan nitstången och hålväggen är jämnt fördelad och tål stora sidobelastningar.
Trötthetsmotstånd;
Nitade leder med låg stresskoncentrationsfaktor och bättre trötthetsliv än svetsning är lämpliga för växlande belastningar.
4. Jämförelse av nitande med andra anslutningar
Fördelar och nackdelar med att ansluta metodprincipen
Nitande nitar bildas genom plastisk deformation för att bilda mekaniska sammanlåsningar. De kräver tillförlitliga anslutningar, trötthetsmotstånd och avtagbara prefabricerade hål och ser inte bra ut
Svetsmetaller är smält och stelnad för att bilda metallurgiska bindningar med hög bindningsstyrka och god tätning
Friktionskraftöverföringsbelastning av bultat gängat par avtagbart, vilket kräver hög anslutningsstyrka, hög pretension och lätt vikt
V. Applikationsscenarier av Rivet;
Flyg-
Anslutningen mellan flygplanets skrov och skelett är nitat på grund av dess utmärkta trötthetsresistens och förmåga att motstå växlande belastningar under flygningen.
Broar och byggnader
Nitning används vanligtvis för ledanslutning i stålstrukturbroar för att säkerställa tillförlitlighet och hållbarhet.
Skeppsbyggnad
Nitar kan användas för att ansluta skrovstrukturer på grund av deras goda tätning och korrosionsmotstånd mot havsvatten.
6. Nitkvalitetskontroll
Nitdiameter matchar bländar
Nitdiametern ska vara något större än bländaren (vanligtvis 0.1 -0.3 mm större än bländaren) för att säkerställa att niten kan fylla porerna tillräckligt.
Spännande tryck och tid
För lite tryck kommer att leda till otillräcklig deformation, för mycket tryck kommer att leda till nit- eller anslutningsdelar. Nitningstiden måste justeras enligt nitmaterialets material och diameter.
Nit huvudgjutningskvalitet;
Nithuvudet ska vara platt, spricka fritt och nära ytan på den anslutande delen utan gap.
Vii. Nitfelläge
Lösa nitar
Friktionen mellan niten och det anslutande elementet reduceras genom vibration eller trötthetsbelastning.
Nit
Nitmaterialet är inte tillräckligt starkt eller bär för mycket belastning, vilket leder till sprickor.
Anslutning tår;
Kontaktens materialstyrka är otillräcklig eller spänningskoncentrationen i kanten av hålet resulterar i rivning.
Sammanfattningar
Genom plastisk deformation och mekanisk sammanlåsning av nitar kan nitarna vara pålitligt anslutna. Det har fördelarna med trötthetsresistens, avtagbar och så vidare och används allmänt inom flyg-, bro- och skeppsfält. Kärnan är att säkerställa en tät mekanisk koppling mellan nitarna och de anslutande delarna genom rimlig tryck- och deformationskontroll.